…men det är slutspel och vi måste lära oss SNABBT!
I kvartsfinal ett bjöd Jämtland upp till dans, men Köping var så blyga att vi vackert stod kvar i hörnet och tyckte det var lite pinsamt att komma ut på golvet och dansa.
Jämtland vinner första perioden med 21-7 och fullkomligen slaktar oss på returerna (17-6). Jämtland sätter 10 av sina 21 skott och Köping sätter 3 av sina 15 i samma period!!!!
Även om Köping stoppar blödningen och vinner både andra och tredje perioden så spelar vi erbarmligt illa i anfall, lyckligtvis är Jämtland lika kass för annars hade denna match kunnat rinna iväg till riktigt elaka siffror redan innan halvlek. Det kändes som om Köping klev in i ringen i andra perioden, men väl där så utdelar vi aldrig de första slagen utan är reaktiva istället för proaktiva, i både försvar och anfall.
När det gått 25 min av skuggboxning (minus mellan 8-10 poäng nästan hela tiden) så tappar vi den mentala orken att försöka komma ifatt och det slutar med en 20p förlust.
Vi har inte en aning om vad Jämtland kommer med för skärpa och intensitet till kvartsfinal 2 ikväll i Köpings Bad & Sport, men vi måste kunna kräva av oss själva att åtminstone gå ut och bemöta den fysiska kontakten på ett bättre sätt så att domarna måste ta kontroll över matchen.
Som det blev nu tilläts Jämtland spela med en fysisk kontakt som var över gränsen vid flera tillfällen, men eftersom vi inte gör någonting åt det så får vi helt enkelt skylla oss själva. Vi måste ta upp kampen och sätta gränser. I denna första matchen tog vi inte den fighten. Det var inget fel på vår inställning, på orken eller hjärtat.
Men viljan att ”dela ut första smällen” (ta första kontakten) kan inte överlåtas helt och hållet till Jämtland som i denna matchen.
Vi vet förstås vad som måste åtgärdas inför matchen och jag tycker CJ Wilson sa det bäst på presskonferensen efter matchen då han fick frågan:
Torbjörn Gehrke
Köping Stars
